Anderssons SportBlogg

Operationen igår gick jättebra. Läkarna var mycket nöjda med resultatet och grabben kommer, förhoppningsvis, få ”normala” fötter som alla andra.
Det har varit ett omtumlande dygn med uppvakning och tröstning men det har ändå kännts väldigt bra. Hade det inte varit för en totalt iskall och urusel jourläkare från ortopeden igår kväll hade det kännts ännu bättre.

Som på så många andra ställen funkar inte kommunikationen på allra bästa sätt. När vi väl kommit ner till Barn-avdelningen igen fanns det inte längre någon medicineringsplan. När lokalbedövningen och den sista morfindosen började släppa kom den djävulska smärtan tillbaka. Den inkallade ortopedläkaren kom ner med en tång och vidgade lite på gipset samt ordinerade panodil som smärtlindring, dock inte utan stora protester från undertecknad.

Efter drygt en halvtimmes tröstande tog frun tag i saken och talade med sköterskorna på avdelningen som i sin tur återigen tog kontakt med läkaren och vips så fick grabben den medicinering han behövde och sov hela natten.

Nu är vi inne på dag två och rullstolen står brevid sängen för att provåkas i framåt kvällen.

Skönt att det första dygnet äntligen är avklarat.